Förr sa man lite på skämt att man måste vara frisk för att vara sjuk! Visst men i dag är det värre ändå. Man måste ha: 1) Någon som hjälper en till och från sjukhuset. 2) Någon som talar om att man är saknad och efterlänktad. 3) Någon som agerar för att man får den medicin man behöver och inte bara den medicin doktorn tror att man behöver eller i värsta fall tror att man inte behöver. Kanske dessutom hämta pacientens egen medicin alla mediciner finns inte på akuten. 4) Någon som tar hand om hemmet vattnar bliommor etc. 5) Någon som ser till att räkningar blir betalda i tid och på rätt sätt. 6) Tömma posten och vakta lägenheten mot inbrott. Polisen gör nog vad de kan men brottslingarna släpps ju bara ut igen i demokratins namn av domstolarna. 7) Någon som kan komma och fråga hur man mår så att man orkar vara sjuk. Som nära vän som vill hjälpa till blir man dessutom motarbetad genom att tex: konstiga besöksrutiner eller "Vi kan inte lämna ut vart vi har flyttat pacienten utan att ni uppger pacientens personnummer" pecis som om det skulle stoppa en brottsling. Man springer som vän inte omkring med en väns personnummer. Vännen får så att säga veta att han inte är önskvärd.
Det är svårt att vara god vän till en sjuk.
