Det är kanske inte konstigt att det inte oroar någon i regeringarna de senaste 20 åren, att det ena företaget efter det andra går i konkurs. Bra företag, nyttiga företag, Företag som vi ville ha alla lite till mans. Sen jag flyttade till Falun har jag personligen sett åt minstonne 20 företag, som jag haft anledning att ha kontakt med, gå i KK. Nu senast var det BK-data. Detta får mig att börja fundera i följande banor: Stora företag lever oftast på att köpa upp mindre företag för att komma över deras ideer. Småföretagaren hamnar senare i problem. Av de anställda får några flytta med om de har tur medans de flesta får gå. Inte bara arbetsgivaravgifter och skatter tar död på dem utan även hyrorna. Kostnadsspiralen tar död på småföretagen om dom inte har något alldeles speciell att stå på och även då har de svårt. Och vad ska vi då leva på Storföretagen är inte intresserade av att vara Svenska utan sticker dit det är mest lönsamt. Jag har för länge sedan slutat tro på att vår riksdag och regering har det bittersta intresse av att se till Sveriges bästa. I mitt tycke spelevinkar och roar de sig bara. OBS Det är de små och medelstora företagen som gör Sverige till ett trevligt land att leva i.
tisdag 16 juni 2009
Konkurser
Det är kanske inte konstigt att det inte oroar någon i regeringarna de senaste 20 åren, att det ena företaget efter det andra går i konkurs. Bra företag, nyttiga företag, Företag som vi ville ha alla lite till mans. Sen jag flyttade till Falun har jag personligen sett åt minstonne 20 företag, som jag haft anledning att ha kontakt med, gå i KK. Nu senast var det BK-data. Detta får mig att börja fundera i följande banor: Stora företag lever oftast på att köpa upp mindre företag för att komma över deras ideer. Småföretagaren hamnar senare i problem. Av de anställda får några flytta med om de har tur medans de flesta får gå. Inte bara arbetsgivaravgifter och skatter tar död på dem utan även hyrorna. Kostnadsspiralen tar död på småföretagen om dom inte har något alldeles speciell att stå på och även då har de svårt. Och vad ska vi då leva på Storföretagen är inte intresserade av att vara Svenska utan sticker dit det är mest lönsamt. Jag har för länge sedan slutat tro på att vår riksdag och regering har det bittersta intresse av att se till Sveriges bästa. I mitt tycke spelevinkar och roar de sig bara. OBS Det är de små och medelstora företagen som gör Sverige till ett trevligt land att leva i.
torsdag 11 juni 2009
Om att blogga i sommar
Nu är kurserna slut. Det är sista dan i dag. Trevligt har det varit, med mycken nytta och nöje både för er och mig hoppas jag. Sommarn tar vid med med lite tid för eftertanke för mig om vad som kan göras bättre. Jag vet inte om jag orkar blogga i sommar, men jag ska försöka att skriva lite varge vecka så att bloggen inte går ner. Jag har försökt övertala mig att ta mig ut i skog och mark. Jag kanske inte kan kan hoppa ikring och jaga fjärillar, men en stilla välbehövlig skogspromenad på några km kanske kan vara inom rimlighetens gräns. Min tjocka mage skulle nog behöva det i alla fall. Hoppas ni alla mina vänner får en trevlig semester! Knut
onsdag 10 juni 2009
Om konsten att våga tycka.
När jag i dag funderade på vad jag skulle skriva om fick jag flera ideer, men tvekade för att de kanske skulle vara kontroversiella. Jag skulle kanske stöta mig med någon. Det skulle kanske vara allt för radikalt. Många olika hinder blommade upp i min skalle. Snart började jag fundera på varför det var så. I Sverige ska vi ju ha yttrandefrihet. Jo visst men man kan ändå inte säga allt man vill, man måste ju ändå ta konsekvenserna av sina ord. Jag menar att även om jag har rätt i det jag säger, så retar det säkert någon som har något påtryckningsmedel och så kan det hända att jag får på nöten. Eller så sårar jag någon jag tycker om. Vågar jag kritisera den hand som föder mig? På TV sa de att: Man har inte levt förän man har hittat något att dö för. Det stämmer nog men det är synd att det ska behöva vara så. Det är i alla fall något att ligga och fundera på.
måndag 8 juni 2009
Värdet av en Katt.
Helt plötsligt har jag blivigt medveten om vilken enormt stor betydelse en katt kan ha. Jag har tidigare vetat att den haft stor betydelse av egen erfarenhet, riktigt stor betydelse, men just nu fick vetskapen en extra dimmention hos mig. Att när man känner sig ensam, övergiven, full av besvikelse över sig själv och vad man lyckats med, ha någon som troget väntar på en när man kommer hem och som klart visar sitt beroende av en och som helt osjälviskt delar med sig av sig själv. En levande varelse så full av mjukhet och vilja att dela med sig av sin egen trygghet det bara är helt fantastiskt. Att helt plötsligt uppleva hur ett djur kan ge mer mänsklighet än vad människorna runtikring är kapabla att ge det är fantastisk. Det kan få det att sprängas i bröstert på en.
torsdag 4 juni 2009
Hörsel.
I dag har jag åter förstått att jag missat saker på grund av min nedsatta hörsel. Det är inget roligt att komma underfund med att man har missat saker för att man inte har hört. Jag börjar bli rädd för att jag ska uppfattas som ohövlig eller att jag ska missa något verkligt vesäntligt. Visserligen hjälper katten ibland till att tala om att något händer, men hon kan ju inte säga vad. I dag har jag vid kontroll missat minst tre telefonsamtal. Jag hoppas vid min gud att inget var vesäntligt eller att någon uppfattat mig som ohövlig, eller tror att jag har somnat på telefon, när de inte fått något svar. Min hörselskada är i de övre tonregistret och det gör också att jag ofta inte vet varifrån jag hör något. Och är radion eller TVn på så hör jag bara dem. Det känns svårt. Man känner sig som att man vill dra sig tillbaka för att inte förorsaka något.Jag hoppas att den känslan går över men jag har inte stor tilltro till det.
onsdag 3 juni 2009
Sol och sommar
Nu ska det solas. Ut på balkonger och gräsmattor och lapa sol . Att läkare varnar för hudkanser det är det inte många som tänker på nu. Jag kom att tänka på att jag sitter ju hela dagar i solen med kattburen och utsätter mig för de förödande strålarna. Jag får väl be till gud att han sätter in solskydd speciellt för mig. Olga hadde köpt mössor, massor med mössor, åt mig att ha när solen sätter in sina kanserframkallande strålar. Jag får nog hålla mig till långärmade skjortor. Jag vet inte om man kan lita på de där så kallade solskyddskrämerna. Deras solskyddsfaktor verkar vara väl låg och hur länge sitter de i. Jag får nog vara glad i min långärmade skjorta och titta snett på alla vackra flickor i den lilla bikinin. Jag visste faktiskt inte att det fanns bikini för katter.
tisdag 2 juni 2009
Regn
I dag regnar det. Det är bra. Våra växter behöver vatten och så får man svalka av sig lite. Men åtminnstonne jag blir så hängig när vädret är så här. Inget tycks mig heller vara särskilt roligt. Jag vill inte vara en kverulant som bara klagar på allt och alla, ändå verkar det på mig som om det är just det jag blir när vädret är så här. Far hade ett bra uttryck när han blev uppmärksammad på att det var dåligt väder: "Aha, i dag är det vackert gråväär" och sen var den saken ur värden. Jag beter mig bara dumt. Först svär jag över att jag måste ta med paraplyet, och hålla på att brottas med det i samma hand som jag ska bära, den andra är ju upptagen av käppen. Sen mummlar jag över trafikanter, vägbyggen, avspärrningar, "yra höns", grafitti, nedhuggna träd, och alla medtrafikanter i största allmänhet. Som sagt jag är nog väldigt lättpåverkad av regn.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
